Helt ny  hemsida med vår stora nyhet:
GRATIS PRENUMERATION PÅ WEBBTIDSKRIFTEN LYZTRAN!

 

Ramsberg

heter den lilla by som har anor långt bak i vår fornnordiska historia. Det finns uppteckningar från 1200 talet, men spår av mänsklig verksamhet finns från ännu äldre tid, ca 2000 år tillbaka.

 

Ramsberg betyder "Korpberget". Ganska självklart då det aldrig varit brist på korpar och berg finns det gott om. Bergsbruket blev bygdens rikedomar, det letades malm med slagruta. Men i bergen vaktade trollen! Folktron var så på den tiden. Det finns historier bevarade på latin från 1555 när ärkebiskopen Olaus Magnus Gothus, berättar om de nordiska folken och hur trollen i gruvorna "bryta, urholka och klyva sten".

 

De var skugglika skepnader av alla möjliga former, varjämte de med skallande

stämma uppgiva gäckande gapskratt och genom "dylikt bedrägligt bländverk och andra gyckelspel utan all ända lura de stackars människorna".

 

Bergsfrun var ett annat väsen man trodde på. Där hon visade sig fanns det malm,

det kunde man vara säker på. Tre dagar innan midsommar gick man till en

lämplig plats. Under fullkomlig tystnad inväntade man bergsfrun, som då hon uppenbarade sig, kunde lämna alla erforderliga upplysningar. Om någon inte lyckades hålla tyst kunde det från skogen långt bort höras ett gällt hånskratt. Mest varje gruva hade sin egen Bergsfru, hon kunde vara både vrång och vänlig, både hjälpsam och hjärtlös. En av de mest trolska platserna i Ramsberg är Lobergets stup mot väster med väldiga stenblock, grottor och hängande klippor.

Ramshyttan

som blev Ramsbergs hytta, drog naturligtvis till sig nybyggare som inte alla var

Guds bästa barn. De bröt bygd och blåste järn. Ambrosius Tysk, grundaren av Ramshyttan, byggde socknens första kapell. Man tror att den låg på samma plats som den nuvarande kyrkan. Det skedde på 1570- 1580 talet. Då sändes präster hit upp för att " tämja de vilda bergsmännen". Så föddes kristendomen i Ramsberg, som sen dess verkat som kyrkby i över 400 år, på både gott och ont får man väl som Spiritualist säga. Övernaturliga förmågor att frammana ondskans makter levde kvar - inte bara i vidskepliga obygder.

 

Häxprocesser, kyrkoskatter, synd, budord som påpekade rätt och fel. Lydnad, straff, belöning, gudsfruktan och makt, men också att hjälpa sin nästa. År 1730 - 1746 var Anton Anagrius präst och kyrkoherde i Ramsberg, den egentliga "Häxprocessens tid" var förbi men tron på att vissa människors - övernaturliga förmågor att frammana ondskans makter levde kvar - inte bara i vidskepliga obygder. Djävulsutdrivning praktiserades av obskurantister och mörkermän, ofta präster, och hade utan tvivel inslag av ren sadism. Det utsatta var förstås kvinnor vars själ hade intagigts av någon ond ande. Ann (Annika) Zachris var en av dessa kvinnor som blev utsatt, och utdrivning utfördes av nämnda präst, vars porträtt hänger i Ramsbergs kyrka.

 

Undrar vad han skulle ha sagt om Ramsbergsgården av i dag!

 

Personligheter i Bygdens Historia

 

Lasse-Maja, alias Lars Molin, född Lars Larsson (1785-1845). Sveriges troligtvis enda transvestit och stortjuv, gjorde en rad stöldturnéer genom landet iförd kvinnokläder. Han föddes i Djupdalen i Ramsbergs församling. Fadern var torpare och sockenskräddare, modern av en rik bergsmanssläkt. Hans moster – var en legendarisk kraftkvinna, kallad ”Gruvmor i Stråssa”. Kring hans namn har knutits en rik flora av legender. Han sägs ha grävt ner ”omätliga” skatter och t.o.m. nominerats som riksdagsmannakandidat. En märklig person var han utan tvivel. Vid hans födelsekyrka i Ramsberg finns en minnessten över Lasse-Maja med inskriptionen:

 

I RAMSBERG HANS VAGGA

I ARBOGA HANS GRAV

I RÄTTSPROTOKOLLET HANS MINNE

 

Minnesstenen är även kallad ”Lasse-Maja Stenen”. Han är troligtvis den ende stortjuv genom tiderna som hedrats med en minnessten på Kyrkbacken (med tanke på att han stal kyrksilvret i Järfälla kyrka). Han var en ökänd och svårfångad tjuv som vandrade mycket, därav den nutida ”Lasse-Maja leden” som följer i hans fotspår.

 

Lasse-Maja i kvinnokläder

 

 

 

 

Elsa Beskow

Elsa Beskow är en av Sveriges mest kända barnboksförfattare (1874-1953).

Hon bodde några år i början av 1900-talet med sin familj i Ramsberg på Liljendal

gård. Det sägs att Lobergets trolska stämning inspirerade henne i hennes sagoskildringar! Bl.a Tomtebobarnen, Puttes äventyr i blåbärsskogen, Mors lilla Olle mfl.

 

Tomtebobarnen

 

Läs mer om Ramsberg på www.ramsberg.se